Vi skulle kunna säga att jag håller på med ett experiment, som går ut på att testa hur mycket man orkar jobba, flyttstäda och -packa, samt åka på diverse konserter och avskedspartyn på ca 5 dagar. Och vi skulle också kunna säga att jag samtidigt försöker komma fram till hur många timmar man som minst behöver sova under denna period, och hur mycket kaffe man måste dricka för att minimera dessa sovtimmar ytterligare.
Då hade det liksom varit lite mer begripligt att jag behandlar mig själv som jag gör just nu.
Men sanningen är att jag är lite dum, och väldigt dålig på att planera. Och lite för snäll för att säga nej till diverse inbjudningar. Och nu känner jag att jag är väldigt nära att förlora greppet om situationen, och jag är bara på dag 3..
Och det rådande snökaoset underlättar inte direkt. Eftersom de saker jag blivit inbjuden och inte kunnat säga nej till äger rum inne i stan, och min tunnelbanelinje lider av vissa "tekniska fel", känns det väldigt osäkert om jag kommer kunna ta mig in till stan över huvud taget. Och skulle jag lyckas kommer det hur som helst ta väldigt lång tid, och jag är osäker på om jag har den tiden..
Men just idag vill jag verkligen åka till stan, trots att jag är helt slut efter att ha jobbat 21 timmar på 2 dagar. En vän till mig har en spelning med sitt band ikväll. Det vill man ju inte missa, men jag känner mig alldeles för risig för att ens orka tänka tanken på att slåss mot snön och dras med en försvagad SL-trafik.
Suck.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar