Happy Woodstock

Simple Twist Of Fate

Ok, frustrationen har lagt sig någorlunda.
Nu känns det som att allt kommer ordna sig, som vanligt.

Det är ju så, att av någon anledning löser sig saker alltid för mig. Jobb, lägenhet, pengar, det mesta ordnar sig ofta mycket lättare än jag trott det skulle.
Det är väl det som gör att jag oftast inte bryr mig så mycket om t ex min ekonomi, och det är väl samtidigt det som också gör att jag blir ganska nojig om jag märker att saker för en gång skull inte verkar ordna sig.

Det här med att köpa dator, jag vet inte. Jag tänker mig som sagt att jag ska känna mig lite isolerad utan internet, men samtidigt kan det väl säkert vara nyttigt att inte vara sådär beroende av det.. Som syrran sa, det skapar massa tid till annat att inte ha dator. Som att skriva musik och läsa böcker. Och det är ju egentligen otroligt mycket mer intressanta saker än t ex facebook.. (!)


Jag fick en hel hög med köksprylar av mamma igår. Knivar, bunkar, skärbrädor etc. Sånt som hon hade flera exemplar av och aldrig använde. Så nu återstår bara att införskaffa en stekpanna och några kastruller, annars har jag i princip allt som behövs i ett hushåll. Det är så grymt bra att inte behöva köpa nytt; jag har sparat en del av mammas och pappas gamla möbler som jag tycker är snygga, och gardiner från farmor och farfar osv osv.
Jag kommer inte få plats med så jättemycket på mina 25 kvm, men om man möblerar smart så blir det nog hemtrevligt ändå.

Jag har satt igång med att packa upp, sortera och packa om massa lådor nu. Lådor med köksprylar, lådor med lampor och prynadsgrejer, väskor med kläder... Jag har alldeles för mycket kläder! Jag blir trött bara jag tänker på det. När jag är klar med att sortera alla dessa kläder kommer Myrorna få ett stort bidrag av mig.

Dessutom har jag en hel del prylar som jag inte kan förstå varför jag inte gjort mig av med än. Massa Happy Meal-leksaker, varför i hela världen har jag sparat dem? De borde brännas på bål, el dyl.

Living On The Edge

Visst vet jag att det antagligen inte alls är speciellt intressant att läsa om att jag är frustrerad och håller på att flippa ut pga en smärre ekonomisk kris, men det spelar ingen roll just nu, jag måste avreagera mig.

Pengar, vad jag avskyr pengar.
Hade det inte varit för pengar hade världen varit ett mycket bättre ställe.
Byteshandel, varför inte gå tillbaka till det igen? Varför måste allt kosta pengar, och varför kan man inte enkelt sälja alla de prylar man samlat på sig genom åren men tröttnat på?

Jag skulle vilja köpa en dator, eftersom jag inte har någon egen och har alla foton, all musik, alla filmer, spel etc sparat på dvd-skivor/USB-minnen, och det skulle vara skönt att dels ha en egen dator, och dels att ha internet i lägenheten i höst.
Och jag har råd, det har jag faktiskt, speciellt nu när priserna på bärbara datorer är så låga.
Men..!

Jag ser hur beloppet på kontot gradvis blir mindre och mindre, samtidigt som utgifterna just nu börjar öka. Och det känns som att jag kommer ha väldigt lite pengar att röra mig med den närmaste tiden.

Det är inte det att jag inte klarar mig på lite pengar, absolut inte. Jag anser mig själv vara väldigt bra på att inte göra av med pengar, och leva ett enkelt liv.
Men man måste betala hyra. Man måste äta. Och när man inser att man kommer vara tvungen att betala två hyror innan man får sin första lön för säsongen, då blir nog även den mest spartanske lite orolig.

Jag är långt ifrån rik. Och visst, det var mitt eget val att inte fixa något extrajobb över sommaren, vilket lett till noll inkomst de senaste 3 månaderna. Så att jag nästan har för lite pengar är helt och hållet mitt eget fel.

Men det gör ju inte saken bättre, det gör mig inte lugnare att tänka "men jag får ju faktiskt skylla mig själv".
Och självklart måste jag inte köpa en dator, men jag vet samtidigt att jag kommer känna mig väldigt isolerad utan internet, och jag mår inte speciellt bra av den sortens isolering.

Egentligen kommer jag nog klara mig finfint, även om jag köper en dator. Men jag blir så trött av det faktum att pengar har en tendens att styra, oavsett om man vill det eller ej. Bara tanken på att alltid behöva rätta sig efter hur mycket pengar man har eller inte har, gör mig ganska arg.

Kanske borde flytta ut i en koja i skogen? Det skulle nog kunna passa mig..