Mitt immunförsvar är nog inte helt intakt.
Jag är förkyld, igen. För, vad blir det, fjärde gången på ett halvår..?
Usch.
Har bara jobbat två av fyra planerade jobbpass, ligger hemma och tycker synd om mig själv i stället. Passar på att leta lägenhet, vilket är ett fruktansvärt frustrerande projekt..
Men, det är trots allt nästan två månader kvar tills jag måste ha flyttat ut. Någon gång innan dess ska jag väl hitta något..
Jag hade en bra jul, om än ganska kort. Eller, den var väl egentligen inte så jättekort, men det kändes så. Åkte tillbaka till Stan redan på annandagen, för att jobba.
Men julstämningen infann sig i alla fall tillslut, även för mig. Vi åkte skridskor, pulka och hade snöbollskrig, allt för att fira att det var en vit jul.
Nu hoppas jag på att bli frisk till på torsdag, så jag kan fira nyår med DT. Skulle kännas lite surt att vara sjuk och missa det.
tisdag, december 29, 2009
måndag, december 21, 2009
Rock 'n' Roll Santa
Jag jobbar 10:30-18 imorgon, och sen tar jag ett tåg med syrran till Östgötalsätten direkt efter att jag slutat.
Jag blev alldeles nyss klar med det jag behövde förbereda inför det, dvs packa, diska och fixa matlåda till jobbet.
Jag har varit ledig hela dagen.
Det är nog bara så att jag får ta och ge upp det där med att försöka göra saker i tid, och tack vare det kunna gå och lägga mig och sova när jag borde.
Jag funkar helt enkelt inte på det sättet.
Jag blev alldeles nyss klar med det jag behövde förbereda inför det, dvs packa, diska och fixa matlåda till jobbet.
Jag har varit ledig hela dagen.
Det är nog bara så att jag får ta och ge upp det där med att försöka göra saker i tid, och tack vare det kunna gå och lägga mig och sova när jag borde.
Jag funkar helt enkelt inte på det sättet.
fredag, december 18, 2009
Christmas Time Is Here
Om jag fortsätter såhär kommer det nog inte dröja länge tills jag tjänar tillräckligt med pengar för att få ett förstahandskontrakt på en lägenhet. Jag blev ganska förvånad när jag fick lönespesen idag. Kändes lite som en julklapp i förskott.
Alltså, jag vet att jag sagt det hundra gånger förut, men: Jag älskar mitt jobb! Det är helt fantastiskt; själva jobbet är grymt kul, teatern är mitt andra hem, kollegorna är helt underbara, cheferna schyssta, nuvarande föreställningen en av de bästa hittills... Ja, det är väl inte så konstigt att jag trivs egentligen :)
Det är hur mycket snö som helst ute! Och jättekallt. Jag gillar det. Det påminner om vintrarna när man var liten, då när man kände julstämning redan i november och sprang ut och försökte bygga snögubbar så fort första snön kom. Och när man var ute och åkte längdskidor i skogen med pappa, eller de där "julgrans-huggar-dagarna" vi brukade ha med mammas och pappas vänner, av vilka några ägde skog.
Det var så lätt att få julstäming på den tiden. Julpyssel i skolan, luciatåg, julbak på hemkunskapen och hemma, mammas advents- och julpynt.. Nu för tiden brukar det kunna gå ganska många dagar av december innan jag fattar att det håller på att bli jul. Av någon anledning är jag inte jättebra på det där med att julpynta. Jag har en ljusslinga hängande i fönstret, en vit hyacint och en apelsin med nejlikor i. That's it. Jag äger inte ens några passande julgardiner..
Men jag antar att det har att göra med att jag bor som jag bor. Inte för att jag inte trivs eller känner mig som hemma här, men det är ju när allt kommer omkring bara ett tillfälligt boende. Och det känns inte helt meningsfullt att skaffa hit massa prylar då. Speciellt inte när jag ändå inte ska fira jul här.
Jag har ju i alla fall glögg och pepparkakor hemma.. :)
Och julmusik, bland annat det här:
(Hur kan man annat än att känna julstämning när man lyssnar på den här låten..? haha)
Alltså, jag vet att jag sagt det hundra gånger förut, men: Jag älskar mitt jobb! Det är helt fantastiskt; själva jobbet är grymt kul, teatern är mitt andra hem, kollegorna är helt underbara, cheferna schyssta, nuvarande föreställningen en av de bästa hittills... Ja, det är väl inte så konstigt att jag trivs egentligen :)
Det är hur mycket snö som helst ute! Och jättekallt. Jag gillar det. Det påminner om vintrarna när man var liten, då när man kände julstämning redan i november och sprang ut och försökte bygga snögubbar så fort första snön kom. Och när man var ute och åkte längdskidor i skogen med pappa, eller de där "julgrans-huggar-dagarna" vi brukade ha med mammas och pappas vänner, av vilka några ägde skog.
Det var så lätt att få julstäming på den tiden. Julpyssel i skolan, luciatåg, julbak på hemkunskapen och hemma, mammas advents- och julpynt.. Nu för tiden brukar det kunna gå ganska många dagar av december innan jag fattar att det håller på att bli jul. Av någon anledning är jag inte jättebra på det där med att julpynta. Jag har en ljusslinga hängande i fönstret, en vit hyacint och en apelsin med nejlikor i. That's it. Jag äger inte ens några passande julgardiner..
Men jag antar att det har att göra med att jag bor som jag bor. Inte för att jag inte trivs eller känner mig som hemma här, men det är ju när allt kommer omkring bara ett tillfälligt boende. Och det känns inte helt meningsfullt att skaffa hit massa prylar då. Speciellt inte när jag ändå inte ska fira jul här.
Jag har ju i alla fall glögg och pepparkakor hemma.. :)
Och julmusik, bland annat det här:
(Hur kan man annat än att känna julstämning när man lyssnar på den här låten..? haha)
tisdag, december 15, 2009
Behold, I give you the morning
Det är vinter! :D
Och jag är ledig ända tills på lördag. Skönt, men konstigt.
Årets sista Hairspray gick i lördags, och vi har uppehåll till den 7 januari.
Vilket en herre jag pratade med i telefon idag, i biljettkassan, tyckte var väldigt konstigt; "Det är det ju inte tal om utomlands, att ha uppehåll bara för att det är jul..!", på vilket jag glatt svarade: "Men skådespelarna måste ju också få ha lite semester." Det uppskattades nog inte speciellt mycket, vårt samtal tog slut kort därefter..
Jag har ändå lyckats skrapa ihop lite jobbpass under uppehållet, i biljettkassan och på "systerteatern". Eller, "adoptivmoderteatern", skulle man ju faktiskt kunna kalla den. Så jag kommer få lite lön för december också, det är ju alltid trevligt :)
I lördags hade vi julfest med jobbet, med produktionen och ensemblen. Det var lätt en av årets roligaste fester! Grymt skön stämning och mycket dans, precis som det ska vara.
Förra veckan bokade jag en resa till Malta via Italien i januari. En sån där superbillig budgetresa igen (vad annars?!). Syster I ska söderut i tre veckor, när det är uppehåll på hennes teater. Så jag drar ner och hänger lite med henne, i vanlig ordning.
Om ca en vecka åker jag till Östgötaslätten för att fira jul med familjen. Hoppas verkligen, verkligen att snön stannar tills dess!
Och jag är ledig ända tills på lördag. Skönt, men konstigt.
Årets sista Hairspray gick i lördags, och vi har uppehåll till den 7 januari.
Vilket en herre jag pratade med i telefon idag, i biljettkassan, tyckte var väldigt konstigt; "Det är det ju inte tal om utomlands, att ha uppehåll bara för att det är jul..!", på vilket jag glatt svarade: "Men skådespelarna måste ju också få ha lite semester." Det uppskattades nog inte speciellt mycket, vårt samtal tog slut kort därefter..
Jag har ändå lyckats skrapa ihop lite jobbpass under uppehållet, i biljettkassan och på "systerteatern". Eller, "adoptivmoderteatern", skulle man ju faktiskt kunna kalla den. Så jag kommer få lite lön för december också, det är ju alltid trevligt :)
I lördags hade vi julfest med jobbet, med produktionen och ensemblen. Det var lätt en av årets roligaste fester! Grymt skön stämning och mycket dans, precis som det ska vara.
Förra veckan bokade jag en resa till Malta via Italien i januari. En sån där superbillig budgetresa igen (vad annars?!). Syster I ska söderut i tre veckor, när det är uppehåll på hennes teater. Så jag drar ner och hänger lite med henne, i vanlig ordning.
Om ca en vecka åker jag till Östgötaslätten för att fira jul med familjen. Hoppas verkligen, verkligen att snön stannar tills dess!
onsdag, december 09, 2009
Jag har blivit antagen till en kurs i franska på SU. 30 p, heltid.
Sökte två kvällkurser à 7,5 p också, men det visade sig att man måste ha läst upp till steg 3 på gymnasienivå för att vara behörig till dessa. Vilket jag inte har..
Problemet är att jag aldrig kommer fixa att plugga heltid och samtidigt jobba. Det går liksom bara inte, av många anledningar.
Suck.
Usch, jag borde verkligen inte vara vaken nu.
Ska upp och jobba (relativt) tidigt i morgon. Har dessutom känns mig ganska sliten på sista tiden. Trött och oföretagsam. Jag hinner inte med de saker jag planerar att göra, enbart på grund av brist på självdiciplin.
Måste göra något åt det där, ta mig i kragen, eller något..
Det var en bra dag idag, i alla fall.
måndag, november 23, 2009
Now's the only time I know
Härom natten drömde jag att jag träffade mig själv som två-åring. Mitt äldre jag hade något viktigt att berätta för mitt unga jag. Eller var det tvärt om..?
Det var hur som helst lite creepy på något sätt.. det var en sån där dröm som dröjer sig kvar när man vaknat, en sån dröm som känns väldigt verklig.
Tyvärr kommer jag inte ihåg vad det där viktiga var.
Det bokstavligen väller in jobbpass nu. Det är hur bra som helst, fast jag känner verkligen av att jag inte är van vid att vara igång så här mycket. Jag är rätt trött och seg de dagar jag är ledig.
Imorgon är en ledig dag, det ska bli väldigt skönt att få sova ut och sedan kunna vara helt impulsiv och spontan resten av dagen. Har ingenting alls inbokat!
Såg Fever Ray på Cirkus ikväll. Det var grymt! Helt fantastiskt, så mycket mer än "bara" en konsert. Precis sådär härligt konstigt och ogreppbart som jag trodde att det skulle vara. Känns bra att jag hann se henne, eftersom det sägs att hon kommer lägga ner projektet väldigt snart.
Det är rätt intressant, tycker jag, hur saker som en gång varit fruktansvärt viktiga för en helt plötsligt kan bli totalt ointressanta.
Och hur saker som skulle kunna ha blivit väldigt viktiga istället glöms bort och blir helt irrelevanta, på grund av olika omständigheter.
Det jobbiga blir när man ändå ställs i situationer där man förväntas ha samma inställning till dessa saker, fortfarande. Och där man inte kan eller vill klargöra för hur man numera förhåller sig till detta. För att de berörda antagligen inte skulle förstå.
Och det är svårt att vara ärlig mot sig själv, när det innebär att man måste kämpa hårt för att ingen ska bli sårad..
Det var hur som helst lite creepy på något sätt.. det var en sån där dröm som dröjer sig kvar när man vaknat, en sån dröm som känns väldigt verklig.
Tyvärr kommer jag inte ihåg vad det där viktiga var.
Det bokstavligen väller in jobbpass nu. Det är hur bra som helst, fast jag känner verkligen av att jag inte är van vid att vara igång så här mycket. Jag är rätt trött och seg de dagar jag är ledig.
Imorgon är en ledig dag, det ska bli väldigt skönt att få sova ut och sedan kunna vara helt impulsiv och spontan resten av dagen. Har ingenting alls inbokat!
Såg Fever Ray på Cirkus ikväll. Det var grymt! Helt fantastiskt, så mycket mer än "bara" en konsert. Precis sådär härligt konstigt och ogreppbart som jag trodde att det skulle vara. Känns bra att jag hann se henne, eftersom det sägs att hon kommer lägga ner projektet väldigt snart.
Det är rätt intressant, tycker jag, hur saker som en gång varit fruktansvärt viktiga för en helt plötsligt kan bli totalt ointressanta.
Och hur saker som skulle kunna ha blivit väldigt viktiga istället glöms bort och blir helt irrelevanta, på grund av olika omständigheter.
Det jobbiga blir när man ändå ställs i situationer där man förväntas ha samma inställning till dessa saker, fortfarande. Och där man inte kan eller vill klargöra för hur man numera förhåller sig till detta. För att de berörda antagligen inte skulle förstå.
Och det är svårt att vara ärlig mot sig själv, när det innebär att man måste kämpa hårt för att ingen ska bli sårad..
onsdag, november 18, 2009
In a minute - sometime soon - maybe next time - make it June
Jag sitter åter igen uppe alldeles för sent, och tänker, alldeles för mycket.
Jag har börjat bli rädd när jag tänker på framtiden.
Sådan var jag aldrig innan. Men på sista tiden har jag gått omkring och känt mig orolig rätt vad det är. Allt pga att det gått ungefär halva tiden nu, av de sex månader jag får bo här. I "min" lägenhet.
Och jag vet inte vad som händer sedan.
Det känns inte helt bra..
Jag kommer visst aldrig bli helt frisk heller. Halsen har fått ta rejält med stryk denna höst.. Jag borde ta ledigt några dagar, och stänga in mig någonstans och bara vara tyst. Och äta massor med vitaminer.
Jag har ett berg av odiskad disk. På riktigt, ett helt berg. Det är sjukt, varför tar jag aldrig tag i det? Det är knappast så att jag inte haft tid. Däremot blir jag alltid så trött när jag överväger att börja diska. Och i de stunderna verkar det som världens bästa idé att skjuta upp det, ett litet, litet tag till.
Jag skulle behöva att något riktigt rejält kul/positivt hände mig nu. Något som gav mig massor av energi och motivation. Tyvärr känns det som att det jag helst av allt, innerst inne, skulle vilja se hända, aldrig kommer hända. Det passerade för ett bra tag sedan, och jag hann liksom inte stoppa det. Man ska visserligen aldrig säga aldrig, men man bör ju vara lite realistisk ändå. Och i detta fall saknas vissa viktiga förutsättningar, så jag drar slutsatsen att det hela är överspelat.
Jag har börjat bli rädd när jag tänker på framtiden.
Sådan var jag aldrig innan. Men på sista tiden har jag gått omkring och känt mig orolig rätt vad det är. Allt pga att det gått ungefär halva tiden nu, av de sex månader jag får bo här. I "min" lägenhet.
Och jag vet inte vad som händer sedan.
Det känns inte helt bra..
Jag kommer visst aldrig bli helt frisk heller. Halsen har fått ta rejält med stryk denna höst.. Jag borde ta ledigt några dagar, och stänga in mig någonstans och bara vara tyst. Och äta massor med vitaminer.
Jag har ett berg av odiskad disk. På riktigt, ett helt berg. Det är sjukt, varför tar jag aldrig tag i det? Det är knappast så att jag inte haft tid. Däremot blir jag alltid så trött när jag överväger att börja diska. Och i de stunderna verkar det som världens bästa idé att skjuta upp det, ett litet, litet tag till.
Jag skulle behöva att något riktigt rejält kul/positivt hände mig nu. Något som gav mig massor av energi och motivation. Tyvärr känns det som att det jag helst av allt, innerst inne, skulle vilja se hända, aldrig kommer hända. Det passerade för ett bra tag sedan, och jag hann liksom inte stoppa det. Man ska visserligen aldrig säga aldrig, men man bör ju vara lite realistisk ändå. Och i detta fall saknas vissa viktiga förutsättningar, så jag drar slutsatsen att det hela är överspelat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
